Högkonjunktur och lågkonjunktur

”Jag vet att det ekonomiska läget alltid pendlar mellan så kallad högkonjunktur och lågkonjunktur, vilka konflikter kan uppstå på grund av det?”

Under lågkonjunktur ökar arbetslösheten vilket på många sätt kan skapa konflikter. Under högkonjunktur stiger priserna vilket drabbar människor som inte har det så bra ställt.

Projektarbete, samhäll-ekonomi

”Jag skulle verkligen behöva lite hjälp/inspiration. Jag går sista året på gymnasiet och ska därför som de allra flesta göra ett projektarbete. Problemet är att jag och min kompis som jag ska jobba tillsammans med inte har några bra idéer. Vi går samhäll-ekonomi och arbetet måste därför ha koppling till detta, behöver däremot inte vara en speciellt stark koppling.

Vi har funderat lite på att kanske skriva om hur reklam/marknadsföring påverkar människors inköp och göra någon enkät samt få in lite psykologiska grejer i det. Eller funderat på att skriva om återväxt, alltså litegrann om hållbar utveckling, hjälporganisationer låter också helt okej. Grejen är att inget av dessa ämnen låter jättelockande, så tänkte höra om du har några roliga idéer eller saker som kan vara bra att jobba om? 

Skulle vara tacksam för hjälp. Den översiktliga planeringen måste vara inne om två veckor, så har lite ont om tid.”

Eftersom ni ska jobba med det här ganska mycket är det viktigt att ni gör något ni tycker känns roligt, precis som du skriver. Vad har ni för intressen?

Gillar ni hästar? Besök ett stall och ta reda på hur de sköter sin ekonomi. Hur påverkar det unga människor att rida? Är stallet i behov av bidrag? Redovisa som en liten bok med faktatexter och bilder på era favorithästar.

Spelar ni basket? Prata med olika klubbar i staden där ni bor och hör med dem vad de tycker om kommunens engagemang.   Finns det tillräckligt med hallar att träna i eller får innebandyspelarna förtur? Redovisa som en liten pjäs, då blir lärarna exalterade över ert engagemang och ni har roligt.

Utgå från ett intresse och tänk utanför boxen! Hoppas ni fick lite nya tankebanor!

Blandekonomi

”Negativa saker med blandekonomi?”

”Problemet med det är att det uppstår mycket omfattande slöseri med inputs och brist på outputs i de de planekonomiska branscherna. I Sverige idag är detta extremt tydligt. Allt som ”blivit politik” lider av tilltagande brist och skenande kostnader såsom vägar, järnvägar, sjukvård, bostäder, elektricitet, krogar, jordbruk.

De branscher som är mest kapitalistiska präglas tvärtom av snabb prestandaökning och kostnader som rasar ned mot noll såsom kläder, möbler, elektronik och mjukvara. T.ex. har sjukvården åtnjutit enorm effektivisering tack vare utvecklingen i kapitalistiskt producerad elektronik, men själva den planekonomiska sjukvårdsorganisationen förfaller hårt med allt färre vårdade patienter per läkare.”

Källa: https://www.flashback.org/t1494260

BNP och planekonomi

”Jag skulle vara jättetacksam om du hjälpte mig med BNP. Jag måste komma med något positivit med BNP och jag har inte hittat något positivt med det. Jag ska även lägga till något alternativt begrepp till BNP som tar upp andra punkter än vad BNP gör.

Jag har en till fråga, vad är planekonomi?”

”Fördelen med BNP är att det är ett enkelt mått som gör exakt vad det ska. Det svarar på frågan om vilket värdet på de varor och tjänster som under ett år produceras i landet. Inget mer, inget mindre.

Med mått som HDI kommer en väldigt massa politik in i bilden. Det ska vägas och viktas. Exempelvis hur ställer man barnadödlighet mot läskunnighet?”

Källa: https://www.flashback.org/t687887

”Och t.ex HDI ( Human Developement Index)
Istället för materiellt tillstånd (som BNP Då) så fokuserar det mer på livslängd , utbildningnivå etc.”

Källa: http://www.hamsterpaj.net/diskussionsforum/samhaelle_debatt/politik/att_maeta_vaelfaerd_2/sida_1.php

”En planekonomi är en ekonomi där alla viktiga val i en ekonomi tas centralt av staten eller en administration inom staten. I en planekonomi bestäms vad som skall produceras i landet, hur det skall produceras och hur produktionsresultatet skall fördelas av staten. En planekonomi är motsatsen till en marknadsekonomi. En planekonomi är mer stel jämfört med en marknadsekonomi och en planekonomi innebär att konkurrensen är begränsad. Med bristande konkurrens uteblir förbättringar i produktion, förbättringar av produkter och prissänkningar.”

Källa: http://www.aktiesite.se/Makroteori/planekonomi.htm

”Från slutet av 1980-talet inleddes bolagiseringarna av de affärsdrivande verken, såsom Statens järnvägar (SJ), Posten och Televerket (Telia). Det senare företaget privatiserades (med staten kvar som storägare) och börsnoterades 2000. Två år senare fusionerades det med dess finska motsvarighet Sonera (Telia Sonera AB). 2008 avtalade även de svenska och danska statligt ägda postbolagen om samgående, och samma år privatiserades den borgerliga regeringen det statliga bolaget Vin & Sprit AB.

Från och med 1990-talet har ett flertal tidigare monopolmarknader öppnats upp; tåg- och flygtrafikmonopolet, brevmonopolet, radio- och TV-monopolet.”

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Planekonomi

 

Nätverksorganisation

”Kan du förklara vad en nätverksorganisation är?”

”Organisation specialiserad på marknadsföring till andra företag och organisationer.”

Källa: http://www.laurelli.com/ordbok/ord/natverksorganisation.asp

”Boken sätter fokus på den trend inom företagsorganisation som kallas nätverksorganisation. Det stora integrerade företaget, som håller ihop en hel produktionsprocess, håller på att ersättas av nätverk av företag som specialiserar sig på var sin del av värdekedjan eller produktionsprocessen. Företagsledare höjer sina blickar för att hitta resurser och kompetenser runt om i världen och knyter samman dessa i olika nätverkslösningar.”

Källa: http://www.liber.se/Hogskola/Foretagsekonomi-och-juridik/Foretagsekonomi/Organisation-och-ledarskap/Natverksorganisationer/#furtherdescription

Kanske kan det här göra dig klokare. http://www.paula-liukkonen.se/oh/Natverksorg.pdf

Aktiederivat

”Vad är ett aktiederivat?”

”Aktiederivat kan användas i många syften, exempelvis
till att öka eller minska exponeringen i en enskild aktie/
aktiemarknad eller som ett portföljskydd. Aktiederivat
används oftast som ett komplement till en befintlig
aktieportfölj.”

Aktiederivat kan användas i många syften, exempelvis
till att öka eller minska exponeringen i en enskild aktie/
aktiemarknad eller som ett portföljskydd. Aktiederivat
används oftast som ett komplement till en befintlig
aktieportfölj.

Inkomst eller utgift?

”Kan du hjälpa mig med vad som är inkomter respektive utgifter av dessa? (För ett företag) Löner, lokal, ränteinkomster, ränteutgifter, varuinköp, varuförsäljning, reklam, amortering.”

Några kan du nog lista ut om du bara tänker efter.

Löner, får företag löner eller betalar de ut löner?

Lokal, hyr/köper ett företag en lokal eller säljer/hyr de ut lokalen de sitter i?

Ränteinkomster, låter som en inkomst.

Ränteutgifter, låter som en utgift.

Varuinköp, där hör du ju på namnet att det är ett inköp, alltså går det åt pengar.

Varuförsäljning, när man säljer något brukar man få pengar för det.

Reklam, om ett företag vill ha reklam för sina produkter måste de ju köpa det. De kan ju inte förvänta sig att någon ska göra reklam åt dem och dessutom ge dem pengar.

Amortering kan ju vara lite svårare men du har säkert fått lära dig i skolan vad det betyder. I annat fall kan man söka på ne.se och se vad man hittar. Så här står det. ”amortering, periodisk avbetalning av en skuld.”