”Ska göra en analys av filmen Twiligt, alltså ta reda på vilka ismer som finns och om den är modern osv. Ingen aning om hur jag ska göra eller tänka? Vi är lediga så har ingen tillgång till lärare, och det han förklarade i samband med att han gav uppgiften, förstod jag inte heller något av så du kanske kan hjälpa mig?”
Det enda jag har hört är att författaren till böckerna Stephenie Meyer är mormon och därför tycker det är viktigt att man gifter sig innan man skaffar barn. Efter en snabb googling hittar jag också att hon säger sig vara feminist, kanske visar det sig i filmerna? Jag tror att det är enklast om du har en ism och funderar om den passar in i filmen. Sen googlar du på exempelvis Twilight nudism. Kanske inte så många träffar på just det. Här har du en lista på ismer.
Jag läser min mail i mobilen och sen skriver jag inläggen på datorn. Jag har inte fått något mail på väldigt länge och har därför inte svarat på era senaste frågor. I dag såg jag att jag visst har fått massa mail, mobilen hade bara inte uppdaterat inkorgen automatiskt, vilket den alltid har gjort förut.
Ni som har skickat in frågor som ni inte fått svar på, kommentera eller maila mig och skriv att ni inte fått svar så ordnar jag det så fort som möjligt. Jag kan tänka mig att ni redan har lämnat in uppgifterna eftersom ni skickade dem för flera veckor sedan. Jag ska ändå försöka svara på frågorna eftersom det kan finnas andra som undrar samma sak men det kommer ta ett tag.
”Surt regn har ett pH-värde under det normala, (omkring 5,6), och beror främst på utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider, eller NOx, till atmosfären. Dessa reagerar med vatten i molnen och bildar syror. Syrorna kan transporteras långa sträckor med molnen tills de faller som nederbörd.
Orsakerna till surt regn är såväl naturliga, till exempel vulkaner och skogsbränder, som orsakade av mänskliga aktiviteter, till exempel kraftproduktion, industrier och transporter.” Källa:http://sv.wikipedia.org/wiki/Surt_regn
”Utilitarismen är på så vis universalistisk –inte egoistisk. Men alla handlingar berör ju inte alltid någon annan än en själv, då måste man ju tänka egoistiskt.” Källa:http://www.angelfire.com/trek/ffps/_bibliotek/U_00.htm
”Vad är en kasuistisk lag? Har googlat hur mycket som helst men allt är så osammanhängande, kan inte formulera en enda mening med informationen från wikipedia osv..”
Förr i tiden skrev man kasuitiska lagar, alltså en lag som beskrev ett speciellt fall. Det är inte så effektivt eftersom exakt samma brott inte inträffar så ofta så man fick skriva om lagarna efter nästan varje brott. Exempelvis kunde en lag vara ”det är förbjuder att stjäla sin grannes hund om den står bunden vid brevlådan”. Det händer ju inte så ofta och därför används inte sådana lagar längre. Istället skriver man kanske ”Det är förbjudet att stjäla”.
”Jag har just börjat studera tyska och jag har i läxa att lära mig några glosor. Jag minns dock inte hur man skulle uttala vissa ord, kan du hjälpa mig? Frohe Weihnachten und ein gutes neues Jahr.”
o uttalas å. Frohe = Fråe.
w uttalas v, ei uttalas aj, ch efter bokstäverna a, o eller u uttalas ungefär som man säger chans i södra Sverige. Weihnachten = vajnachten.
u uttalas o, d i slutet av ord uttalas t. Und = ont.
Ein = ajn.
Gutes = gotes.
eu uttalas ojj. Neues = nojjes.
Jahr uttalas som a i arbete fast lite längre eftersom det är ett h efter. Jaar. Inte jar som i jag.
”Varför kan en högkonjunktur gå över i en lågkonjunktur och tvärtom? Hur påverkas statens ekonomi om räntorna i världen går upp?”
”Att konjunkturkurvan inte går snett nedåt i all oändlighet, beror på att det förekommer en viss efterfrågan även vid lågkonjunkturer. Efter en tid har företagen sålt ut sina lager och måste börja nyproducera och nyanställa folk. Så sprider sig investeringarna som ringar på vattnet. När många företag gör på samma vis, svänger konjunkturkurvan uppåt mot en begynnande högkonjunktur (”goda tider”).” Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Konjunktur
”Befinner man sig i en högkonjunktur kan man alltid vänta sig en nedåtgående trend efter en tid. För ekonomin kan inte jämnt och ständigt vara på topp – till slut har vi maxat produktionen och arbetsmarknaden är fullt sysselsatt. Vi kan helt enkelt inte konsumera mer och vi känner oss ”mätta”. Det är då ”bubblan spricker” och ”flaskhalsar” kan uppstå i produktionen och ekonomin ska skymta en nedåtgående trend.” Källa: http://s2ochekonomin.wordpress.com/2009/04/28/en-hogkonjunktur-foljs-alltid-av-en-lagkonjunktur/
”Hejhej, jag ska skriva ett reportage och jag tänkte skriva om Stockholm, då jag var där. Men jag har seriöst ingen aning över vad ett reportage ska handla om!! jag har vet att det är miljöbeskrivningar och händelser + människor. Men jag får inte riktigt ihop det i huvudet hur det ska vara. Så när jag var i Stockholm. Vad kan beskrivas och vad ska det ens handla om?”
Nu vet jag inte vad du gjorde i Stockholm eller var du bor i vanliga fall. Kanske såg du hur stressade människorna i Stockholm verkade vara. Trots att tunnelbanorna kommer så tätt, och att man dessutom ofta får stå inomhus och vänta, så springer de i rulltrapporna för att hinna. På tal om rulltrappor, de har också en omkörningsfil som inte finns i mindre städer.
Vill du skriva ett mer faktabaserat reportage tycker jag du ska välja ett ämne du intresserar dig för. Caféer, Gröna Lund, klädbutiker, godisaffärer eller kanske Frihamnen.
